Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk ÅngestbenĂ€genhet, Psykisk ÅngestbenĂ€genhet, StresskĂ€nslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk Ă„ngestbenĂ€genhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Bakgrund: Korrelation beskriver hur tvÄ tillgÄngar samvarierar med avseende pÄ storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppÄtgÄende trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, dÀr kapital lÀttare kunnat flyttas mellan marknader. Detta Àr orovÀckande eftersom investerare behöver lÄga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har Àven visat sig, dÀr enskilda lÀnder som Sverige Är 1992 upplevde en bankkris och dÀrmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser ocksÄ att, utifrÄn ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning.Metod: Uppsatsens metodansats Àr tvÄdelad, dÀr fokus ligger pÄ kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frÄgestÀllningar.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.

I Sverige har man anvÀnt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det Àr idag en populÀr ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvÀrdera hur anvÀndbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treÄrstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tÀvlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fÀlttÀvlan. HÀrstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för hÀrstamningens fullstÀndighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan KÀnsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska fÀrdigheter enligt nÄgra av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och fokus för unga fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mÀtning av KASAMs kategorier anvÀndes LivsfrÄgeformulÀret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mÀta fotbollsspelarnas psykologiska fÀrdigheter anvÀndes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 Är gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var mÀn (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).

Följande studie avser att undersöka relationen mellan engagemang, belöning och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Siegrist (1996) förklarar sambandet genom Effort-Reward Imbalance model (ERI), nÄgot som denna studie kombinerar med Dieners (1986) teori om subjektivt vÀlbefinnande. 156 personer deltog i enkÀtstudien, dÀr 97 var kvinnor. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden dÀr deltagarna fick skatta sina svar. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys, korrelationer och t-test.

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som Àr inkonsekventa ocksÄ Àr mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhÄller sig sÄ har dock inte undersökts empiriskt i nÄgon nÀmnvÀrd utstrÀckning. Tidigare studier har visat pÄ en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som Àr viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhÄllningen inom mÄlgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhÄllning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar pÄ dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 mÀn och 50 kvinnor, i Äldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr baserat pÄ QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna nÄgonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. UngefÀr 10 % av denna strÀcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, dÀr de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefÀr 10-15 meter, beroende pÄ spelarens accelerationsförmÄga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmÄga bÄde bilateralt och unilateralt. Dock Àr det fÄ studier som följt förloppet frÄn start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och fÄ studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.